Author Archives: mia bergenheim

Ur romanen ”I hundarnas timma” På båten hade en pianist spelat och Magdalena hade lyssnat på musiken sippande på en Dry Martini. Hon hade varit uppspelt av att våga bryta de outtalade regler hon vuxit upp med. Det ansågs inte … Fortsätt läsa →

Ursprungligen publicerad på paintaword:
Kymmenen päivän Ranskan visiitin jälkeen tunnen itseni täytetyksi – tai ehkäpä kaikkea sulattelevaksi. Olen taas saanut onnen kokea fantastisia makunautintoja, upeita, vanhoja kaupunkeja, silmiä lepuuttavaa avaraa luontoa sekä mielenkiintoisia ihmisiä. Ranskassa on elävää, intohimoista, esteettistä. Siellä…

Jag sitter mittemot min syster och slås av hur fantastiskt det är att vi faktiskt har gjort så många liknande val. Jag menar, skillnaderna till trots, vi influerades knappast av varandra, vi bodde aldrig under samma tak. Kaffekopparna klirrar diskret, … Fortsätt läsa →

Prinsessor är sockersöta och de doftar som rosor och de ler med sina hallonröda munnar De kysser grodor Och de sover på ärter I hundra år eller så För prinsessor träffar prinsar och därför ska de leva lyckliga I alla … Fortsätt läsa →

Ursprungligen publicerad på paintaword:
Doften är alldeles speciell, just den som alltid påminner om Riket men egentligen eller antagligen är den bara signifikant för vissa delar eller områden eller hus, gamla, byggda av stenar i gulgrått eventuellt en kultur som…

Apan Andersson var med, naturligtvis, han var så älskad, klok på alla vis, lika fin som Nasse  på sitt eget gråa sätt, tittade så rart, log varmt och solskensnätt 😊   Tillsammans skuttade de ut i hagen; två äventyrsmästare på … Fortsätt läsa →

Det var kanske vid de gråspräckliga stenarna eller om det var under regnbågens väna valv; fötterna i det genomskinliga, klara vattnet färglöst, eller ljusblekt I det som hade funnits innan, i elden, i stjärnorna levde känslorna, de sprakande, intensiva och … Fortsätt läsa →

Provläs ett riktigt skrämmande avsnitt ur I hundarnas timma på Bokus: http://www.bokus.com/bok/9789188417305/i-hundarnas-timma/

En gråkall, regnig sommardag kan plötslig bli väldigt känslosam. Det handlar förstås om summan av slump och sammanhang, lite påkryddat med långtråkigheter och facebookhäng, ja, ni vet. Idag var jag i något slags sinnesstämning redan tidigt. Började dagen med att … Fortsätt läsa →

Äntligen, äntligen, en stillsam bris som letar sig inunder, ini, som värmer, hettar, för med sig minnen från Sahara, eller längtan till   dans; rytmer så intensiva, kyssar, jag och du min älskade, i alltdetdär explosiva, i allt som underytanbubblar … Fortsätt läsa →