Månadsarkiv: december 2018

i stället nosade jag på dig du sov; jag längtade vi delade kanske vår önskan och jag var för rädd och ja, vi älskade med och varandra, men vi hade tyglat kärleken till civiliserade lustar, viskade utandningar kamouflerat våra känslor, … Fortsätt läsa →

jag färdas långt över tiden, lägger sju blomster under kudden;   invid syrenerna, rosorna, taggarna och skärvorna, de blanka sjöarna, över fälten dimmjuka aningar om mull och bär, skogsmjuk mossa   den blåa silvermånen sommarnaken; I bortommedvetandet en doft av … Fortsätt läsa →

    Decembermörkret har en sällsam effekt, dess lockande aningar om snöklädda vidder får mig att kärlekskura, njutningslängta, ta för mig bortom det vanliga, gråkalla. Jag klär av mig ända in i själen, öppnar mina sinnen, låter brasans grandoftande sprak … Fortsätt läsa →