Kategoriarkiv: Uncategorized

SKAMFLÄCKEN – SONETT av Andreas Judas Ekholm

Uti min åder sticker jag en spruta. En handling som ej längre är spontan; jag gör det på rutin, av slentrian. Och riskerna de vill jag blott förskjuta. Hos langaren jag aldrig lyckats pruta. Vem ger rabatter till en narkoman? … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

vågens indigoskimrande lust

  havets nynnande sång och jag sjunger med, men inte i huvudet, i kroppen sjunger jag och bakom alltsammans målas jag brännhet av solen, smeks – och som jag dansar, dansas! Över ängarna, genom lundarna, mot vidderna, sanden dyningsdån i … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Pojken och båten

Himlens vrede; eldstungor och vrål Dånet fyller mörkret klart lysande nu alltför farligt Havet piskar fradgande vågor obarmhärtiga mot stenbumlingarna, stranden Bara vatten överallt, och hela tiden himlens raseri Pojken och båten långt ute i vågorna En åra vänds vattnet … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Tänä yönä

Tänä yönä, tässä yössä, niin kevyessä, valoisassa; tässä silkinpehmeässä järvessä vaaleanvihreiden koivujen alla, kesäisessä huminassa olen muualla, muuttanut, muuttunut, olen sieluni kutsu, kuumuudessa, punaisenhehkuvassa (sykkeesi, ihosi, tuoksusi; sinä tanssit, tanssitat, minä janoan, juon) tänä yönä, tässä yössä, niin tummassa, kosteassa, … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

jag andas mot din hud

varmfuktigtklibbig, nästansvart viker natten ut sig över månens ljusa glans   bortom  havets vågor, djupvioletta blåmjuka; oändliga   går raktigenom; gungar, lockar, drar, ”en sjöman älskar” och jag sugs in i virvlarna   nattens svaga skogsdoft; forneldarna rödheta, glödande, jag med … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Något otäckt, en gång fint

Huset hade varit fint en gång. Ganska litet, ljust och vackert. Med åren smög sig något otäckt in i väggar och tak. Den gamla gumlukten anades först i golvplankor och tapeter men blev alltmer påtaglig med tiden som gick. Kanhända … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lilafärgade skuggor

”Det var någonting med huvudet. Magdalena hade för sig att hon hade läst om det, att galenskapen blev djurisk. Så där som med Marcus. Det var alltid hästarna, inget annat. Det var hästarna han ville ha, inte henne. Han ville … Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar