Månadsarkiv: september 2015

Det var en gång, och senare en annan, och ännu senare antagligen ganska många till, men det var i alla händelser en vidunderlig natt. De vidunderliga nätterna är annorlunda och konstiga, sådana, där det händer magiska saker. Nätterna är så … Fortsätt läsa →

Prinsessan dansar ut på ängen, sjunger på refrängen till en sång om getter som heter Pål och Petter, dansar med en näpen skara glada blombarn, underbara! De är lila, röda, rosa, en nätt flicka heter Åsa den vita ponnyn snälla, … Fortsätt läsa →

innanför det tunna tyget eller ute på balkongen där månen är enorm och allting som en sydländsk stad, varm klibbig, vi lyfter våra glas, vi klirrar med besticken, våra skratt svallar vilda, fria, vi umgås till toner av jazz trots … Fortsätt läsa →

Som blivande farmor har jag börjat få barnadille. Jag kastas fram och tillbaka i känslor och tankar och mest av allt är jag så där vansinnigt rörd att jag när som helst kan brista ut i tårar. Det är stort. … Fortsätt läsa →

Finland är ett land med regler – ett riktigt Regelland. Det konstiga med Regellandet är att folk faktiskt följer reglerna och det finns regler för nästan allting – om inte annat så åtminstone oskrivna regler. Det är kanske idiotiskt och … Fortsätt läsa →

Sommarfredagen till ära (det får brista eller bära) tanten tänker släppa loss (i bästa sällskap, förstås) Hon dressar sig enligt kod (av yngre damer får hon råd) Det blir klänning modell tub, åtsmitande som en andra hud Färgen är naturligtvis … Fortsätt läsa →

Näckens fiolspel; en lätt vibration över tusentals snäckskal i turkosblått och rosa Ur stämmornas djup, ur tider som svunnit, ur sagor som gråtits; vildgräsets vajande, väl dold i vassen vågornas eggande, samstämda sång vill Tors framfart med åskan, vill himlavalvs … Fortsätt läsa →

vid kajer och pirer; längtar i kroppen, minnen från fjärran, från urmindes tider, historier berättelser, kärlek och lekar, farliga hemliga; månar i fjärran och himlar med stjärnor, tusen och strålar och tusen nätter sängkammarögon; mörkt lockande farliga; jag lyssnar på … Fortsätt läsa →

Anamma, vad coola vi var på den tiden det begav sig. Inte för att man sa ”coola” på den tiden, och inte för att vi kände oss speciellt trendiga utan för att vi var där, mitt i det pulserande, mitt … Fortsätt läsa →

så ljusblått ligger vattnet, så omslutande, tryggt omfamnande, så starkt i sin ombonade insjötrygghet. Så vita de där björkarna, så skirt gröna deras blad. Så starka växer granarna, de på andra sidan, så lite vill jag någonting av detta: Så … Fortsätt läsa →