Månadsarkiv: oktober 2018

som av en piskande odjursstjärt klyvs den alltför tjocka luften, pilarna   (doftande snittblommor i höga vaser, ytor blankpolerade och)   riktas mot men jag är redan härdad och fulorden stinker, slemrinner kletiga, krälar i själen, klöser, river,   (höga ljus … Fortsätt läsa →

och du talar men alldeles ordlöst om ruskan, om pustan, om vidderna, om slätterna (i mig dunkar färgernas hetta som dallertoner under blåmålad azurhimmel, nattsvart rödmåne och viskande savanner dansar fritt som regnskogen, din hand mot min själ, min rygg, … Fortsätt läsa →

En lek, ett första försök. Programmet heter Paint och jag känner mig glad 🙂

Glansfyllda droppar, som pärlor, jag dricker daggen, den iskristallklara (över himlen ett stråk, en annan vind, en tid, en hetta och) i eldsmålande sprakvirvlar rödglödda gnistor; skummande, tornande färgspraksdans (ja, sedan efteråt en vinter; dvala min nakna själ alldeles dunluddsmjuk)

Telefonens melodi gör mig glad. Hon som ringer är en viktig vän sedan många år. För länge sedan träffades vi mitt i mängder av svårigheter och samtidigt under synnerligen kreativa förhållanden. Det råkade vara höst också då. Vi pratade om … Fortsätt läsa →

Ursprungligen publicerad på paintaword:
Bild: Matisse ”La danse” Min sambo har börjat spela djembe-trummor. Han är väldigt ivrig, går på kurs och trummar varje ledig stund. Vårt hem fylls av suggestiva afrikanska rytmer och jag förflyttar mig till varmklibbiga breddgrader…