En ny, möjlig iver

flowerfield spring

Telefonens melodi gör mig glad. Hon som ringer är en viktig vän sedan många år. För länge sedan träffades vi mitt i mängder av svårigheter och samtidigt under synnerligen kreativa förhållanden. Det råkade vara höst också då. Vi pratade om sinnliga dimensioner och mötte varandras livsbejakande känslospektra. Vi dök i det okända och räddes ingenting. Trots att jag befann mig djupt nere i ett helvetiskt och personligt avgrundshål kom vi att glöda, spraka och skratta.

Det är nog det livsbejakande nyfikna som förenar oss. Alltid är livet inte en dans på rosor men mitt i eländet är det befriande att bara få ge utlopp för känslorna som kommer som de är. Frisläppt gråt blandas med leenden, oändliga varianter av upprymdhet, ilska, sorg, glädje, kärlek, förälskelse, besvikelse och mycket mera. Allt finns i oss människor, paletten är gränslös. Då livet visar sig från en annan köl och solen sänder sina glittrande strålar in i själslandskapet är det underbart att landa i entusiasmen.

Vi vill gärna dela den glädjen, eller förmågan. Det finns alltid en ny dag, en ny stund, ett nytt hopp, en ny, möjlig iver. Det glittrar också i de mörkaste utkanterna, det ljusa finns att förnimma även i de dunklaste vrårna.

Hon ringer och vi pratar ihop oss. Under färgsprakande träd med frosten nypande i kinderna dansar vi igenom prasslande löv och känner att det liksom är dags. Vi smider planer. Vi diskuterar och gestikulerar med var sin telefon tryckt mot var sitt öra. Skrattet klingar i den höga luften och om det börjar regna låter vi färgerna flyta som akvarellmålningar över våra inre landskap.

Vi kommer till en insikt: Vi är på gång. Vi ska ta våra kunskaper, vetskaper, förmågor och metoder och dela med oss av det som får luddiga drömmar att klarna till chanser och svårigheter att verka som språngbrädor. Skratt är inte det samma som lycka men grönska kan spira i det nattsvartsdystra. Vi vill dela glädjefrön och hopptussar. Med hjälp av det vi lärt oss vill vi visa på sätt som kan hjälpa också andra att upptäcka sina egna innersta finheter, de älskansvärda, lyftande, stöttande, frisläppande. Vår önskan är att få vara verktyg som kan användas till att plantera knoppande möjlighetsblommor på ljusgröna tillitsängar.

Intresserad? Stay tuned 😊 eller kontakta mig privat på Facebook, alternativt per mejl mia.bergenheim@gmail.com

 

Annonser

Om mia bergenheim

Välkommen till paintaword! Här målar jag världen med ord i en härlig blandning av känslosam livslust, bubbel, humor, psykologiska vibrationer, svåra teman och mycket däremellan.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s