Author Archives: mia bergenheim

Ursprungligen publicerad på paintaword:
(ur I hundarnas timma) De åkte buss. Karl bet surt ihop tänderna och stirrade ut genom det smutsrandiga fönstret. En trubbig irritation tuggade i hans mellangärde och han smackade till med tungan mot gommen. Hela familjen…

I ruskiga förkylningstider tanten inte vill bli den som lider hon laddar upp med te och ingefära och sin gamla yllepläd, den kära Hon vadderar sig i varma kläder (praktiska och nötta, men tål alla väder) Samtidigt vill vara elegant … Fortsätt läsa →

Foto: Timiriasew Ivan 1917, Helsingfors stadsmuseum ”För mig är det här ett dramatiskt familjeepos mer än en psykologisk thriller. Den inleder väldigt skumt, flytande och hintande och därefter är det starka ”scener” som är otroligt välskrivna och spänningen kvarstår genom … Fortsätt läsa →

  … kommer i januari som e-bok på Danje förlag 🙂 Omslagsbilden är gjord av Eric Leraillez (www.e-mage.fi)    

Visserligen hade han rökt och supit redan som tonåring. Det hade mest varit en grupptrycksgrej, något man gjorde för att bevisa sin manlighet och som man fick betala senare på knä framför toastolen. Det var först i yrkeslivet som hans … Fortsätt läsa →

Sprakkyla, elektriskt hår, mössa, vantar, halsduk, vadderat och stoppat, påklätt  *** gediget, äkta, helylle, dessutom och jag bara flyr in i vadden, yllet;  *** skrinnar fortare, glider vasst över isblänket, njuter av stålets grepp, ler, dansar, kroppen svettas av det … Fortsätt läsa →

Han visste inte när han nått insikten att han ville våldta småflickor. Förmodligen hade den kommit gradvis, smygande och lömskt, inte med någon chockerande plötslighet. Men det var så. Hans fantasi satte samman scener som gjorde honom flåsig och kallsvettig … Fortsätt läsa →

Trötta och omtumlade klev vi ut i den kanariska eftermiddagen som redan gick mot kväll. Bakom oss hade vi många timmar flygtid och tre landningar, framför oss hade vi en dröm om en kärlekssemester och tid för bara varandra. Vi … Fortsätt läsa →

Tanten tog en promenad i sin vindpinade förvinterstad: Nordkyld kulingen drog fram, fräste vit på vågens kam   vid piren skutor hade hamnat låg där nu så rart omfamnat; längre bort en kyrkas sken, över allting vinden ven   tanten … Fortsätt läsa →