Foto: Timiriasew Ivan 1917, Helsingfors stadsmuseum
”För mig är det här ett dramatiskt familjeepos mer än en psykologisk thriller. Den inleder väldigt skumt, flytande och hintande och därefter är det starka ”scener” som är otroligt välskrivna och spänningen kvarstår genom hela boken, men själva väven tycker jag består i de många karaktärsporträtten. Att man får följa en hel (stor) familj och dess förgreningar.
Självklart är det inte antingen A eller B. Det är väl så att för mig var det här ett epos och drama, med mörka psykologiska underströmmar (och händelser).
Och det är en styrka och ett djup i den här boken att den är så mångfacetterad.”
/Danje förlag
Pingback: Kapitel1 i åminnelse… – Martin Glännhag