Category Archives: Uncategorized

    (litet, nästan osynligt men)   sprakar i ljusgrönt, rosa, bubblar i gult, hoppar, hoppas, fröjdas   (kanske inbillning, icke-existerande)   pickar, pockar, slingrar; många gröna trådar; livets vävar kramar, klänger, klättrar, doftar   (solrosor på fälten)   hänger … Fortsätt läsa →

vemodets gripande; blåstrimmigt djupnande, tecknar mot fjärran; min saknad, din dans

Morgonrodnads fukt mot huden, flortunt tyg av linne, ljusets genomskinlighet; som stinna vinbär, vita; bleker, leker, hägrar, lockar, bjuder; sedan strålarna, vid horisonten starka moln, blir röda, fylls, färdiga för löften vars kaskader målar uppåtsträckta stjälkar, de som längtar efter … Fortsätt läsa →

   * smaragdgrön kvällning, hästen lystrar; strålar silverglansigt guld i pälsen     * (rödvarm vänskap, evig: livet kring stjärnornas banor)    * gnistrande is, vintersjö; lockropet sjunger, du rider vidare, speglas i vinden, i hovarnas tyngdlösa färd    * … Fortsätt läsa →

innanför det tunna tyget eller ute på balkongen där månen är enorm och allting som en sydländsk stad, varm klibbig, vi lyfter våra glas, vi klirrar med besticken, våra skratt svallar vilda, fria, vi umgås till toner av jazz trots … Fortsätt läsa →

“Your aim should always be to reach for the stars. And when you get there why don’t you join me for a cup of coffee?” The Boss

Jag är ingen morgonmänniska, har aldrig varit. Jag brukar vara sur och purken och ilsk och tråkig – har jag trott. Ända tills det motsatta slog mig alldeles nyss. Då jag tänker tillbaka finns det många morgnar bland de vackraste … Fortsätt läsa →

(ur I hundarnas timma) De åkte buss. Karl bet surt ihop tänderna och stirrade ut genom det smutsrandiga fönstret. En trubbig irritation tuggade i hans mellangärde och han smackade till med tungan mot gommen. Hela familjen satt längst bak med … Fortsätt läsa →

varmfuktigtklibbig, nästansvart viker natten ut sig över månens ljusa löften   bortom kluckar havets vågor, löftesrika, djupvioletta, petroleumgrå, mjuka   går raktigenom; gungar, lockar, drar, ”en sjöman älskar” och jag sugs in i virvlarna   nattens svaga skogsdoft; forneldarna brinner … Fortsätt läsa →

Det var kanske vid de gråspräckliga stenarna eller om det var under regnbågens väna valv; fötterna i det genomskinliga, klara vattnet färglöst, eller ljusblekt I det som hade funnits innan, i elden, i stjärnorna levde känslorna, de sprakande, intensiva och … Fortsätt läsa →