“Kan vi ses här hos mig, snart flyttar jag”, whatsappade syrran på ett sätt som genast fick mig att tänka på Muminmamman. 

Muminmammor ber sällan om någonting. 

Alldeles självklart hade syrrans meddelande inget alls med det snart före detta hemmet att göra. Den här typens meddelanden handlar om plättsmet och vaniljglass, randiga förkläden och strandhanddukar.

“Bra”, skrev hon då jag meddelade om min ankomst. “Då tar vi oss ut ur den här hålan, vi går på kaffe, ut i solen!”

      *   *   *   *   *   *   *

“Hanaholmen skulle vara toppen”, log syrran och skyndade förbi mig med soporna. “Där är alldeles ljufvligt.”

“Absolut”, nickade jag. “Det är bra länge sedan jag var där.”

För länge sedan. Jag hade nästan glömt hur fint där är.

Den sköra isen runt holmen skimrade i lätta färger. Snart skulle den gå, havet strömmade redan ställvis fritt. Skärgårdstallar sträckte sig mot den bleka förvårsolen, runt den vackra tegelbyggnaden gick en stig och runtom i naturen fanns konstverk utplacerade.

Det kändes väldigt modernt, fräscht och Stockholmskt.

“Fast Hanaholmen är ett kulturcentrum för Sverige och Finland känns det mera svenskt än finskt”, sa jag.

“Jo”, svarade Muminsyrran. “Det är Sverige som har betalat.”

“A”, sa jag. “Jo, förstås, de har liksom en längre kultur.”

      *   *   *   *   *   *   *

Det blev inte plättar eller glass, vi som identifierar oss som mumindjur har uppenbarligen blivit mer modesta.

Det blev cappucino och varm choklad, med vispgrädde, givetvis.

Någonstans går isen just nu. Den dånar och ryter, kvider en sista gång, spjälks sedan upp, rämnar.

Någonstans speglar lampors sken det nyöppnade havet, snart kommer den första grönskan, de tidigaste knopparna.

Vintertrötta själar sträcker på sig, gnuggar sig yrvaket i ögonen, nosar på den skira aningsdoften, sommarvibbarna. 

I den allt ljusare kvällningen packar Muminsyrran energiskt. 

Jag tror mig känna henne, ser henne ställa ett stort fång videkissar på bordet i sitt nya vardagsrum. Hon öppnar fönstret, tar in solskenet, suckar förnöjt och tillreder sig en blini med hallonsylt och smör.