Raoul Dufy – Bouquet de Roses

Nyårsafton. En underlig dag med nostalgiska summeringar, en dag då det är dags att hoppas på något nytt, att smida planer, att önska.

För mig fick nyårsafton en helt ny betydelse för många år sedan. Jag låg i skilsmässa och nyårsbetydelsen hade egentligen att göra med julafton. Jag var en inbiten familjefestfixare och plötsligt var det inte längre självklart att fira jul med mina barn. Nå, ”kommer tid, kommer råd” (Håkan Nesser / Van Veeteren) – lyckligtvis fanns en annan afton att fira i stället.

Det blev som det blev – alldeles väldigt fint. Varannat år hade vi nyårsafton med presenter och glitter. Jag dukade vackert med silverglänsade tabletter och turkosa tallrikar, vi åt löjrom med lök och smetana, gravad lax, parmaskinka, ostar och härligheter och efterrätter. Senare promenerade vi med hundarna längs havsstranden, vi beundrade de otaliga fyrverkerierna och skålade i bubblor.

De var fint men lämnade alltid ett lustigt vemod i mig. Kanske önskade jag stanna tiden. Jag fylldes med romantik, med vemod, med ett slags lugn lycka. Jag var tårdrypande sentimental och skyndade mig ut i snödrivan bakom huset för att gömma mina tårar.

Tiderna förändrades och barnen blev äldre. De hade sina egna festligheter, liksom också jag. Nog för att vi alltid åt gott, nog för att vi alltid skickade bubblande hälsningar och varma pussar och kramar till varandra men skålar utbyttes på distans och under olika sprakande himlavalv.

Sedan några år tillbaka har tiderna fått ett alldeles nytt skimmer – och som en följd av det firar jag nyåret i Frankrike. Den lyckan är inte ny men den är underbar och för varje år som går händer någonting i vårt förhållande. Det känns fantastiskt att vi faktiskt fann varandra. Min personliga utveckling har fått helt nya dimensioner tack vare kärleken som öppnar kreativa dörrar och ger utrymme för skapande.

En del grus hör kärleken till. Lyckan ska troligen inte vara enkel. Att skavas mot varandra utan att kräva – är absolut väsentligt. Jag ser oss gärna som två berghällar som genom åratal av vågor kommer att anpassa varandras kantigheter till mjuka former.

År 2015 blev året då min outtalade dröm gick i uppfyllelse. Jag skrev en bok – och fick förlagskontrakt! I Sverige, dessutom, önskedrömmen har absolut inga gränser! TACK Vaktel Förlag för förtroendet – jag lovar att göra mitt allra yttersta bästa!

Det är stort, det är darrigt, det är absoluta underbart vansinnigt spännande! Boken kommer i augusti 2016, fortfarande återstår en hel del arbete, men den är på G!

Jag har fått hjälp. Helt oväntad, helt frivillig och totalt ovärderlig. Jag älskar äventyren där Slumpen kommer in. I det här fallet spelade internet en roll. Genom några sammanträffanden kom jag att träffa en skribent i ett forum, vi kom att läsa varandras texter, han kom att kommentera – och en vänskap, ett slags ”sammavåglängdskap” uppstod. Nu korrar han mitt manus! Tusen, tusen tack Seb!!!

Året som gick gav mig en verkligt stor skatt. Lilla Fred föddes och jag blev farmor ”fami”. Det absolut yttersta undret – ett nytt liv! En liten sonson, så vacker, så fulländad, så varm, så ljufvlig! Å Fred, du har så mycket, din glans har berört så många hjärtan ❤ Din utstrålning finns i din faster som glänser på ett alldeles nytt sätt, din betydelse finns i dina föräldrar som trygga bär dig i sina starka armar genom livet, din glädje finns i oss alla! Det är så härligt att ha dig här, hjärtligt välkommen Världens Bästa Fred!!!

Jag känner mig så ödmjuk inför alla privilegier jag har fått. Livet är förunderligt. Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. Stormar och känslor kan ridas ut. Det nattsvarta kan förvandlas till sommarlätta moln, det djupa kan ge anorlunda dimensioner. I oss alla finns så oändligt många möjligheter.

Att lära sig möta sina känslor gör att man inte behöver vara rädd. Det är underbart att våga hoppet, det nästanfarliga, att överträffa sig själv och tjusas av farten. Jag hoppas ni alla härliga där ute både hoppas och hoppar, både rusar och stannar, tar för er av det som ges, bjuder på det som kan delas.”Kommer tid, kommer råd”.

Med dikten under (skriven ungefär i dessa tider för ett drygt år sedan) önskar jag er alla ett GOTT NYTT ÅR med många känslor, mycket kärlek, en del förståelse, många lagomfarliga äventyr, oväntade kryddor, glada bubblor, intensiva upplevelser, oväntade smaker och underbara upplevelser: Allt det bästa kära ni!