Stormens dans, och
månens
i skärans sken, i
spegeln över djupet,
nattens dans
i mig, i själen, i
aningen och
andningen, i havets
djup och luftens rymd
i de sneda tallarna som
mörka, gistet orörliga
lutar sina nyss så
vajande stammar, i
dem som nu famnar, i
dem dansar natten
Silverleker över ytan,
vassens skugga rodnar;
kliphhällsudden,
dagerns första strimma
i det gula ljuset sedan
doftar; glöder, sjunger
hägg och ros; smultron
och viol;
i mig, i själen, i
aningen och
andningen, i havets
djup och luftens rymd
paintaword 
Av någon anledning fascineras jag av ditt sätt att avsluta versrader med fristående ”i”.
GillaGillad av 1 person
Stort tack Martin! ❤ Vad kul, jag uppskattar verkligen, vet ju att du är så genomärlig!
GillaGilla
Kanske borde det snarare vara genomträig (eller genomfalsk).
GillaGilla