Tanten sörjer mången iskall ism
mest av alla extremism
sådan som greppar hårt och ramar in
ropar ”Hu jeda, far iväg, försvinn!

Krig och hets och populism, tvi, attan, fy och urrrrk!
Nu skapar vi istället, vi gör äppelsylt på burk”
Tanten plockar äpplen, många, ännu flera,
grannar, vänner, grupper hämtar mycket mera

Det växer, sprider sig, blir ett samkok stort
en gemensamhetsfabrik, det går som smort
Man ställer sig i långa rader
längs gator, torg och esplanader

Till sist har faktiskt alla slutit upp,
det blir slutet på en pyrande och farlig kupp,
en som nästan vår medmänsklighet åt upp,
”Skönt, vi vaknade, vi lärde oss se upp”

Tanten ler, vickar höfter, dansar, sjunger sången
precis som redan den allra första gången:
”Vi dansar in i ringen, vi vill varandra väl,
vi låter blommor blomma, vi har vår fria själ”