Foto Linda Örnvall

Att jag skulle vara den som blev kvar för att förklara nätterna för er
Jag var en
Ni var de som var många
Så här
Nu behöver jag bara luta mig mot någon av er
Jag ska spela upp scenen precis som det var
När jag spelade ett byte och lät mig jagas och tas
Med öppna läppar och ögon som såg er
Jag såg er
Jag visste mer än ni någonsin kommer göra
Ens med era samlade minnen
Någon kommer ihåg att jag hade lockigt hår ner på ryggen
En annan säger ; ”Nej, hon var platinablond och hade håret i en klassisk page”
Ni kommer överens om en sak
Ni minns mina målade läppar
Men nyansen på läppstiftet?
Var det mörkrött, klarrött, möjligen korallfärgat eller rosa
Sedan säger ni att det inte spelar någon roll
Alla kysste ni bort färgen från min mun
Alla gjorde min ömtåliga hud röd och lite irriterad när jag kysste er
Det finns nästan inga nätter kvar
De jag hade gav jag till er
Ni pratar om mig
”Hon var lagom fast i hullet”
”Hon var väldigt smal men hennes byst var stor”
”Hon var en riktig kvinna, lite att ta i, hennes mage var mjuk, hennes hud också, brösten passade precis i mina händer ”.
”Jag tycke inte hon hade någon midja men jag har alltid gillat kvinnor med hull”
”Du förstår, hon var så smal att jag lät fingrarna löpa längst med hennes revben, hon var så blek.”
”Hon var alltid solbränd och kisade mot solen, jag såg linjerna efter hennes baddräkt när jag ritade stjärnkartor över hennes hud. Lät fingrarna glida mellan leverfläckarna och jag hittade både Karlavagnen och Orions bälte.”
Hon var min
Det säger ni alla
Men jag måste berätta nu
Jag gav aldrig bort mig själv
Jag överlämnade mig inte
Det ni alla pratar om
Nu i munnen på varandra
Ni undrar vem den kvinnan var
Ni mötte henne alla på olika ställen
Hon var alltid där
Men inte för er
Det var jag som ständigt blev en annan
Och era minnen
Ni delar dem inte
Inte som ni tror
Nu är jag guldblond
Jag har håret i en svans
Jag har sminkat av mig
Sover gör jag inte
Fast jag ber om sömn
Om glömska
Ber er låta mig vila
Det finns inget kvar
Jag kommer inte ut i natt
Låt mig bara påminna er om en första dans
En första kyss
Och ni minns
Det ni minns
Jag är hon
Den ni alla ville ha
Åtminstone en natt
Men nu är jag trött
Vila
Att vila i frid i den längsta vilan
Men inte än
Det finns någon av er som såg den jag var
Jag kommer tillbaka till dig
Precis som du såg mig
Jag vet hur
Jag blundar och är där