Ur romanen I hundarnas timma

Wien foto

Bild Wikipedia: The Marmorsaal (marble hall) in the Berlin Zoological Garden, here shown in a 1900 postcard, was where Nosferatu premiered

”Han kände samhörighet med det förfinade, han ville dansa över gamla stengolv och kyssas framför stora tavlor. I ett eldfängt ögonblick lät han sin inneboende romantik blomma ut och nuddade vid tanken på att en dag vara färdig att binda sig vid ett kärlekslöfte.
Om han någonsin skulle fria skulle det ske i en precis sådan miljö.
En gungande vals skulle tona mjuk mot de undersköna valvens rymd. Takkronor skulle lysa och stora, antika speglar skulle reflektera det mjuka skenet. Karl skulle knäböja vördnadsfullt med en röd ros mellan tänderna och han skulle se upp på sin utvalda med brinnande ögon.
De levande, höga ljusen skulle lysa med ett mjukt sken och han skulle lova evig trohet med Gud som vittne.
Han blev varm i hjärtat av sina tankar och lät en hand leta sig in mellan Lindas fylliga lår.”

#ihundarnastimma

Om mia bergenheim

Välkommen till paintaword! Här målar jag världen med ord i en härlig blandning av känslosam livslust, bubbel, humor, psykologiska vibrationer, svåra teman och mycket däremellan.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s