
Intermezzo by Kalevi Liski
En gång hände det fantastiska: Jag kom att vinna en dikttävling! Den var riksomfattande, hette ”Diktmaraton” (www.runomaraton.com) och ordnades för första gången också på svenska. Temat var Blå Stunder: http://www.runomaraton.com/runokirjakauppa/bla-stunder/
Mitt bidrag bestod av fyra dikter:
Snart en sommarnatt, djupblå
På verandan bordet
ännu delvis dukat, glas
och vin, ljus på den vita duken
Genom fönsterglasen skymningen
snart en sommarnatt,
djupblå
I det blåa vaknar tiden, vaknar
till en tidlöshet. På stranden dansar
kvinnan, dansar vit
mot det djupblå
dansar, snurrar, virvar,
ler
Farfar tar en klunk av vinet,
i hans sinne
Det hon inte ser
Under havets yta minnen
Det blankblåa havets
öppna yta speglar
skär och kobbar;
öar
Lyses upp
av månens milda gulhet
klyvs
av årans lätta tag
Speglar, reflekterar
återger
under havets yta
minnen
av en hädangången själ
I livets blå timme (livets skira lust)
I livets blå timme
sagans skimrande trolldom:
Urmänniskans kärlek,
den som brinner
i blodets röda banor,
forsar
i medvetandets lila
utkant
I livets blå timme
molnets rosa lätthet,
vindens
ljusgröna smekning
Livets skira lust
Så självklart vacker, bara
Saknaden, oron, den
som driver vidare,
vidare
i farten, i tjusningen, i
de stora sammanhangen
i illusionerna, i tron
i hoppet
alltid där, det
som bultande tar över,
andas; det som
kräver, manar, skyndar
I iskristallernas skörhet
han
som slutat skynda; hon
som slutat sakna. I underisens blåa kyla
harmonin,
så självklart vacker,
bara
#lahdenrunomaraton #dikteravmiabergenheim #kaleviliski