
skyndar över saltishala
gatustenar, skyndar genom
vintern: som jag känner dessa
gator, detta mörker; över
hamnbåtarnas krogar blinkar
julens glömda sken
(längtansröd är känslan,
kärlekskysst och mer, bultar
genom blodet)
torget övergår i gata, stora
båtar gör sig klara, tutar,
brölar, kalla flingor
ensamma i kylan, grå
är världen och till höger
parken, kyrkan, skolan
En aning ifrån fjärran –
som ett fruset löfte: eller
rödkindad, lik kyssen; andra
dofter som av saffran,
brandgula, skälmskt
ockralockande och mjuka
men vemodsblå är timmen, solens
nedgång likaså. Sagan mystisk,
såsom frågan, rosendoft,
lavendel, jasmin, apelsin;
över havets kyla
kyssen, din och min
i drömmars evighet
luvly poem an a luvly photo.
GillaGilla
Tack! Fotot är lånat 🙂
GillaGilla