”Stämningen var trolsk på ett sätt som den bara kan vara högt uppe i norr. Det blåa halvdunklet målade fram skepnader och former. Sinnena skärptes och XX kunde känna nattens lockelser mot huden. Hans näsvingar vibrerade av den svaga doften av harsyra. Någonstans gav hundar skall. Genom skallet hördes en kvist brytas. Det var kanske en hjort, eller eventuellt en räv. Älgarna var för klumpiga och de andra djuren oftast tillräckligt försiktiga.
Det oundvikliga skulle etsas in för evigt. Hon skulle aldrig få förgäta.”

Ur ”I hundarnas timma”

#ihundarnastimma #roman #vibergförlag