Bild wikimapia.org

I byns lilla kyrka,
på bänken längst fram
sitter kvinnan som inte kan gråta
hennes liv har präglats av
sorg , skuld och skam
och så många hon ej kan förlåta.

Hon har förlorat allt hopp
om frälsning och frid
men ändå hon kommer tillbaka
trots att livet bestått
av en ständig strid
där allting hon tvingats försaka

Kyrkan är långt ifrån fullsatt ikväll
en handfull utspridda själar
psalm 2:56 ekar darrig och gäll
på läktar’n en blind man som spelar.

Hon har rollen i livets sista akt
där publiken börjat försvinna
hon kämpat mot döden
i långsam takt
en kamp hon aldrig kan vinna.

Hennes ögon tåras
hon vet det är dags
att ge upp den hopplösa striden
aldrig mer skall hon kränkas
ej vara till lags
nu väntar den eviga friden