Över tanten drev ett stråk
av något oförklarligt inre bråk:
Allt ver fel och tiden helt ur led,
rynkorna var många och mittbenan på sned
”Något måste göras och det fort!”
sa tanten, ”allt är ju som förgjort”
Hon hastigt ur det gråbleka slet sig loss
och begav sig ut att shoppa, förstås
Hon köpte skor, hon köpte kläder,
mångahanda väskor utav läder,
hon köpte böcker, mattor,
en hel servis med gula kattor
hon köpte allt man kan begära,
och det var nästan som hon fått en gåva av sin kära
för hon kände sig nog rätt förtjust
då hon med ett stånk och pust
slog sig ner på kaféet, det populära
för att inta en glas bubbel med sina imaginära
vänner ifrån tiden innan förfallet
(innan övergången, innan svettningen och svallet)
Så tanten satt där alldeles omgiven
av paket och påsar, det var nog på tiden
att hon fick en komplimang, en blink,
och komplimangen, ska ni veta, var ingen liten vink
För bakom glasvitrinens kant
ett öga flirtigt glänste mot vår näpna tant
och hon blev klädsamt glad och skär
så shoppingturen var väl värd allt besvär!
(det att tanten fyndat visst
berodde självklart och slutligen och sist
på att hon kände till vintage- och loppmarknader
där det hängde lyx i långa rader)
paintaword 