paintaword

Efter julen ska det reashoppas,
på det stora fyndet tanten hoppas
hon vill köpa liv och lust och lycka
(kanske naivt, kan man tycka)

men tanten önskar ljus och rymd,
nya vänner, nya fynd
det hon måhända önskar finna
är det som livslågan får att brinna

hon vill skaffa glans och glitter
(sådant riktigt småbarnsfnitter)
att strö ut i hela världen, över alla,
att ge värme i det kalla

(tantens stora vision störs av fakta;
hon har lätt att sig förakta,
känner sig dum och ful och torvig*,
med löjligt sinne och kroppen korvig)

men därute ibland andra
ses mången annan också vandra
och det är något förenande i hetsen,
alla tillhör liksom kretsen

och plötsligt i vintermörka ansikten ses
leenden utdelas, spridas, allmänt ges
och inuti kan tänkas att
det fnittras många glada barnaskratt

*finlandism, ung. töntig, fånig

I det klaraste
skimmer, i
blossande hägring,
i det glittrande kittlande

förnimmer jag strimmor
av spröda små glimtar

(som trollsländans vingslag
i mitt sargade
sköte)

för jag anar, min
älskade;
i din
aura, min
älskade:

flyger jag
fri

Då det mot juletider lackar
och ängeln står i farstun och knackar
tanten blir nostalgisk, riktigt rörd
(sådan hon är av vana och av börd)

I ruskiga förkylningstider
tanten inte vill bli den som lider
hon laddar upp med te och ingefära
och sin gamla yllepläd, den kära

En viss slags spänning tanten ibland behöver
för att inte tillvaron ska bli till en som söver
Någon gång hon vill utmana sitt öde
(och samtidigt riskera sitt minimala pengaflöde)

Tanten blir en riktigt rävaktig filur
(det behövs för spelet; det ger tanten tur)
Hon klär sig i vit skjorta och kravatt
och en alldeles äkta Borsalino-hatt

Det spelas kort och även roulette
(för hasardspel finns det många sätt)
Kortspelsalternativen är många,
de spelas uti i timmar långa

de kan handla om canasta, bridge och poker
och tanten håller sig med undanstoppad joker
för hon vill alltid vinna, rent för fröjden
att se pengahöjden växa upp i höjden

(kanske spelen också handlar om att respekteras,
ses som kunnig, inte nedvärderas
kanske spelen är ett sätt att få revansch
för dem som tycker att tanten inte har en chans?)

En dam ska till att fylla
jämnt och runt, det vill hon hylla
med ett riktigt äventyr, en chans
att få betrakta vardagsslitet på distans

Till Lappland styr hon kosan
(till utförsåkning och annat tjosan)
och det råkar sig inte bättre än
att hon tar med sin gamla, goda vän

Så tvenne tanter drar iväg på eskapad
(de känner sig en aning som på maskerad;
bär tighta jeans och smycken
för att vara riktigt heta stycken)

Med på färden följer givetvis en hund
(annars hade ingen fått en blund)
så egentligen handlar det om tre uppnosiga tikar
som eventuellt söker sina hankönade likar

Här ska inte yppas något otillbörligt alls
men tanter gärna dansar både mazurka och vals
och på sitt eget sätt de susar nerför branter,
dessa pastellfärgade livsnjutartanter

Efter sig de lämnar många glada minnen
i de herrars hjärtan som har öppna sinnen
(ofta herrarna är gifta, låtsas vara singel
för att med tanter beblanda sig i mer privata mingel)

Tanten mycket är för traditioner,
vackra ting och stilikoner
såsom julens tomtar, små och spröda
i underbara dräkter jordgubbsröda

Lucia är trendsättare nummer ett,
mön som under ljusen antagligen har hett,
hon som är en föredömlig helighet
och står för mången trevlighet

Så årligen till catwalken tanten ses återvända,
(att missa kröningen kan bara inte hända)
tanten applåderar allt det moderna,
varje skiftning i det vita, varje tärna

Samtidigt hon applåderar allt det gamla
som man kring spektaklet velat samla
och man kan kanske ana en dold stämning
som vida överskrider tantens gömda hämning

(hennes innersta skam och hemlighet
absolut ingen känner, ingen vet
men tanten aldrig slutat hoppas
att hon en dag till ros ska knoppas)

Tanten är ibland konstnärlig
(konsten hennes har fått kritik: Förfärlig!)
Hon målar helt abstrakt och fritt,
tar till mjuka former och granna, starka snitt

Tantens materialförbrukning är pytteliten
(varenda kritstump, pensel blir utsliten)
Efterkrigets sparsamhet tanten har fått ärva,
för henne alla tider ter sig mycket kärva
Alstren växer fram av återvinningsmaterial
(tanten använder båd’ kaffesump och avbruten linjal)

Ja tanten är en riktig häxa
(de som tvivlat fått sin läxa)
Hon kan spå i kort och kula
(ibland domarna träffar rätt, åtminstone en smula)

”Kärringen är konstig” kan man kanske tänka
och just sådana tankar får vår tant att blänka
så hon målar idogt på
och bryr sig tusan i vem som vill se på

(att hon ofta målar utomhus på gatan ibland folk
kan ju te sig som att hon är en konstnärstolk
för hennes kolleger, många av de andra
är nog sådana som kommit att invandra)

Det händer sig att tanter blir för sentimentala,
då vill de allvarsprata, liksom söndermala
De ältar det som varit,
som för längesedan farit

Tanten gillar också melankolisk nostalgi
men samtidigt för nuet hon vill ägna energi
Ibland hon måste ha en förevändning
för att få till stånd en ändring

Tanten skyller på motion och tar sig till hallen;
disciplinerat simmar enligt tidsintervallen:
15 stränga minuter sim
15 lekfulla med tjo och stim
sedan obegränsad njutningstid
(sinnet måste månas om, få sin inre frid)

Och medan tanten simmar där
hon benar ut sin melankoli, enär
hon är en realistisk typ av tant,
robust och ärlig, själsligen bastant

Tanten gillar julen visst,
det är ju ett år sen sist
Det är mycket som ska donas, fejas,
skuras, lagas, fixas, grejas