paintaword

11.4.2015: Aujourd’hui, journée magnifique. Alors, je me suis emparé de mes fusains et promené en ville… Au loin, la cathédrale Uspenski. http://www.e-mage.fi/works/about/

Emellanåt och rätt så sällan
(bara ibland och däremellan)
kan tiden kännas aningen för lång
(det har faktiskt hänt en och annan gång)

För att inte vara sorgesam och deprimerad
tanten har sitt knep att bli engagerad:
Så att inte ledsamheten ska få grepp
tanten spelar Sänka skepp!

Hennes många armador seglar fram
skjuts och sänks, voj synd och skam
(tanten utvidgat sitt spel på papper rutat
fantiserat fram kaptener som hon mutat)

Där finns hattar, plymer, svärd
det öppnas en alldeles ny värld!
Upptäcktsresande och sjörövarpirater slåss
(de goda vinner alltid, så är det förstås)

Då de onda faller överbord
svordomar osar, liksom fula ord
och tristessen jagas bort i fart
och livet blir alldeles underbart

(spelet är nog tänkt för två:
En låtsasvän har tanten hittat på
och med denne hon kan diskutera
strategi, taktik och mycket mera)

Tanten har en svaghet – det bör medges,
hon älskar att hon aningen för långa blickar delges
för det betyder att hon som inspiration och källa ses
(hon är alltså ingen nolla, ingen hösäck, ingen mes)

Att få ord till blicken uppskattas än mer,
innehåll och åsikter behövs, av ”korrekta” skäl
för då sötman droppar rätt i tantens väna själ
det finns höjda ögonbryn: ”O oblida öde, bevare mig väl!”

Av skryt och sådant tanten blir medgörlig,
alldeles kokett och nätt och mycket mjukt förförlig
(feminism och andra världens kall
omedelbart sopas bort, drivs iväg på förfall)

Så den som ser en påsktant så där trevligt glad om baken
kan tänka ”nu är livet rart för gumman har fått smaken,
av trolleriet och magin, hon är på väg till maken!”
(och om han finns på riktigt hör inte alls till saken)

Tanten ville känna sig extraunderbar
(särskilt idag, fredag som det var)
så hon dressade sig casual och skönt
i jeans och tröja, smycke stort och grönt

Outfiten pryddes utav klackar höga
och vällackade naglar, röda,
glasögon med färgad båge
(alltihop var ultratrend med råge)

Happy hour på en lämplig bar,
kan något vara bättre för en dam så rar?
Tanten med väninnor slog på stort,
beställde in champagne, sagt och gjort!

I början fick de många uppskattande blickar,
glada miner, påhejande huvudnickar
(det var nog en aning skrämmande
med föranade äventyr: hu! Så främmande!)

Sedan ville tanterna äta något gott,
nytt och fräscht, det var underförstått
de beställde sushi, naturligtvis
(lyckligtvis innehöll maten också ris)

Efteråt föll det sig naturligt, ja, självklart
att tanterna på sina ben skulle få fart,
de sökte sig till den lämpliga nattklubben
för att dansa och träffa toppengubben

Där fick de blickar råa, inte lika snälla
(å andra sidan var tanterna nog rätt speciella)
kanske de upplevdes som fara och rivalitet
(att världen alldeles förändrats många tanter vet)

Nå, hemåt färden gick på morgonkanten,
hand i hand (sådan var hon, tanten)
och hon kände sig så vacker och uppvaktad,
det var extraunderbart att vara eftertraktad