paintaword

Kalevi Liski

Tänä yönä, tässä yössä, niin
kevyessä, valoisassa; tässä
silkinpehmeässä
järvessä
vaaleanvihreiden koivujen
alla, kesäisessä huminassa

olen muualla,
muuttanut, muuttunut, olen
sieluni kutsu, kuumuudessa,
punaisenhehkuvassa

(sykkeesi, ihosi, tuoksusi;
sinä
tanssit, tanssitat, minä
janoan, juon)

tänä yönä, tässä yössä, niin
tummassa, kosteassa,
valtavassa aallokossa, viidakossa
tänä yönä
rakastun

Huset hade varit fint en gång. Ganska litet, ljust och vackert. Med åren smög sig något otäckt in i väggar och tak. Den gamla gumlukten anades först i golvplankor och tapeter men blev alltmer påtaglig med tiden som gick.
Kanhända var det mors sinnesstämning som spökade.

***

”Det var någonting med huvudet. Magdalena hade för sig att hon hade läst om det, att galenskapen blev djurisk. Så där som med Marcus. Det var alltid hästarna, inget annat. Det var hästarna han ville ha, inte henne.

Han ville faktiskt inte ha henne sexuellt efter barnet.

***

Hemma sköljde hon ner en Valium med en rejäl whiskygrogg. Sedan funderade hon en stund framför den släckta brasan. Det lät som orgelspel från vinden och luktade konstigt från källaren. Hon hällde upp en whisky till. Ute var himlen blå och den kvarvarande snön fick lilafärgade skuggor.”

#ihundarnastimma #roman #innanmetoo #spänningochpsykologi

Foto Linda Örnvall

Att jag skulle vara den som blev kvar för att förklara nätterna för er
Jag var en
Ni var de som var många
Så här
Nu behöver jag bara luta mig mot någon av er
Jag ska spela upp scenen precis som det var
När jag spelade ett byte och lät mig jagas och tas
Med öppna läppar och ögon som såg er
Jag såg er
Jag visste mer än ni någonsin kommer göra
Ens med era samlade minnen
Någon kommer ihåg att jag hade lockigt hår ner på ryggen
En annan säger ; ”Nej, hon var platinablond och hade håret i en klassisk page”
Ni kommer överens om en sak
Ni minns mina målade läppar
Men nyansen på läppstiftet?
Var det mörkrött, klarrött, möjligen korallfärgat eller rosa
Sedan säger ni att det inte spelar någon roll
Alla kysste ni bort färgen från min mun
Alla gjorde min ömtåliga hud röd och lite irriterad när jag kysste er
Det finns nästan inga nätter kvar
De jag hade gav jag till er
Ni pratar om mig
”Hon var lagom fast i hullet”
”Hon var väldigt smal men hennes byst var stor”
”Hon var en riktig kvinna, lite att ta i, hennes mage var mjuk, hennes hud också, brösten passade precis i mina händer ”.
”Jag tycke inte hon hade någon midja men jag har alltid gillat kvinnor med hull”
”Du förstår, hon var så smal att jag lät fingrarna löpa längst med hennes revben, hon var så blek.”
”Hon var alltid solbränd och kisade mot solen, jag såg linjerna efter hennes baddräkt när jag ritade stjärnkartor över hennes hud. Lät fingrarna glida mellan leverfläckarna och jag hittade både Karlavagnen och Orions bälte.”
Hon var min
Det säger ni alla
Men jag måste berätta nu
Jag gav aldrig bort mig själv
Jag överlämnade mig inte
Det ni alla pratar om
Nu i munnen på varandra
Ni undrar vem den kvinnan var
Ni mötte henne alla på olika ställen
Hon var alltid där
Men inte för er
Det var jag som ständigt blev en annan
Och era minnen
Ni delar dem inte
Inte som ni tror
Nu är jag guldblond
Jag har håret i en svans
Jag har sminkat av mig
Sover gör jag inte
Fast jag ber om sömn
Om glömska
Ber er låta mig vila
Det finns inget kvar
Jag kommer inte ut i natt
Låt mig bara påminna er om en första dans
En första kyss
Och ni minns
Det ni minns
Jag är hon
Den ni alla ville ha
Åtminstone en natt
Men nu är jag trött
Vila
Att vila i frid i den längsta vilan
Men inte än
Det finns någon av er som såg den jag var
Jag kommer tillbaka till dig
Precis som du såg mig
Jag vet hur
Jag blundar och är där

A few years ago I fell in love. I had met a guy who was kind of cute, a bit charming, nice, even interesting … and then I saw his art! That really made it, it was an immidiate WOW, a click that shook my total existence, something so strong I really had to get to know this man. And, you know, I’m still on that route. It has been quite a journey in so many ways, and, in the end, there’s always the art … ❤

Just saying – what an artist! Have a look for yourselves:

https://artbyericart.wordpress.com/

Det fanns en tid då annorlunda var modernt – men då skulle man förstås vara det på ett trendigt sätt.

Jag hoppade på, trender i sig var ju intressanta och precis då passade de utmärkt i mitt virriga sökande efter bekräftelse. I ärlighetens namn handlade nog sökandet mest om att bli älskad, få luta mig mot en trygg axel, försiktigt bli smekt över håret men DET skulle jag aldrig ha vågat kännas vid. Sådant var varken inne eller intressant, nej, verkligen inte, sådant var bara patetiskt, ensamt och ynkligt.

Det var en tid av Djupa Tankar, Konstnärlig Frihet och Samhällsmedvetenhet.

Tiden handlade också om mode. Jag suktade efter mockastövlar som kostade en smärre förmögenhet. I övrigt klädde jag mig begagnat och personligt. Stora skjortor, örhängen med träpärlor, fjädrar och snoddar. Bylsiga tröjor, trenchcoatar à la Columbo med tighta bälten om midjan. Gärna hemmafärgat i rostrött, lila och kakigrönt.

Klart Godkänt och Intressant, inbillade jag mig, åtminstone.

Innan hade jag varit annorlunda på ett annat sätt. Jag hade varit tjock. Sådant annorlundaskap gick bra att hacka på, rentav mobba. Att vara tjock var självförvållat. Jag hade bara haft mig själv att skylla, jag klagade inte. Det var bara rätt åt mig att vara ful, på något outgrundligt sätt hade jag förtjänat det.

Senare lovade jag mig själv. Jag skulle aldrig – ALDRIG! – kommentera någons övervikt. Jag skulle alltid se människan innanför fläsket.

…

I vårt samhälle av idag är det trendigt att vara tolerant och liberal, eller åtminstone klimatsmart och ekointresserad. Trots att det mesta är möjligt är en del självklart, har man runda hål för skosnörena i stället för modernt kantiga kan det få katastrofala följder. Vi har rätt att uttrycka oss, ingen ska, banne mig, komma och lägga munkavle på dem som vågar uttrycka sin åsikt. Det handlar förstås om att se till att åsikten är tillräckligt anpassad, lagom intressant och lämpligt fräsch.

Att låta alla blommor blomma är inte så lätt som det låter. Att vara ogräset i rabatten och bli påtrampad och översprungen redan innan starten är sällan någons första val.

…

Allt var knappast bättre förr.  Frågan är hur vi kan göra det bättre nu.

Indisk elefant, batik

”var är din själ” säger du
(det värker som fan i
bröstet, i springan mellan
sparken och
slaget)