Author Archives: mia bergenheim

vill duga, vara som höra till. Ensamhet; förbjuden! aldrig aldrig aldrig; inte det, alltid det andra: (smarta brudar vet) tvetydiga, hesviskade hemligheter, lagomlåtsasgilla, alltidalltidalltid vara nästan åtkomlig; för andra, kramadansavidröra utan att någonsin gå för långt; (kraften luktar eller existerar, … Fortsätt läsa →

Och hon som sovit, och hon som dansat, ja, den lilla prinsessan, hon levde lycklig i alla sina dagar  

Den lilla prinsessan lade huvudet på kudden Somnade lycklig i vetskapen; Imorgon skulle bli en lika bra dag  

Men prinsessan, hon dansade i sin rosa klänning virvlade hon runt bland kastruller och matos över det dammiga golvet som blev en balsal, allraminst

Prinsessor är sockersöta och de doftar som rosor och de ler med sina hallonröda munnar   De kysser grodor Och de sover på ärter I hundra år eller så   För prinsessor träffar Prinsar och därför ska de leva lyckliga … Fortsätt läsa →

En smått makaber tankelek (mininovell av Martin Glännhag): Den mänskliga artens existens ligger till större delen i det förflutna. Den förgångna tiden ökar ständigt medan nuet förblir samma korta ögonblick. Framtiden existerar endast när den övergår i nuet och omedelbart … Fortsätt läsa →

I det klaraste skimmer, i blossande hägring, i det glittrande kittlande förnimmer jag strimmor av spröda små glimtar (som trollsländans vingslag i mitt sargade sköte) för jag anar, min älskade; i din aura, min älskade: flyger jag fri  

    järvi peilinä, taustalla lumpeet, sudenkorennot leikkivät, lentävät, elävät tätä hetkeä, omaansa ja hennon siniharmaana vesi kutsuu, kuulen kuiskaukset, lupaukset, muistan pehmeän kosketuksesi, haluan tuntea mutta metallinhohtoinen kylmyys kertoo uutta, pelästyttää, kaukana airo rikkoo pinnan; vene työntyy kohti rauhaa … Fortsätt läsa →

  Uppbyggt, uppmätt i oändliga dagar, timmar, minuter, noggrant planerat, fullständigt klappat och klart Uppnådda mål med bostäder, resor, bilar, och mera, ännu mera, gin&tonic och möten och mysiga stunder, levande ljus och Rosor förstås, och äktenskap och barn, och … Fortsätt läsa →

En gång vann jag en dikttävling kallad ”Diktmaraton”, temat var Blå Stunder. Mitt bidrag bestod av fyra dikter:  Snart en sommarnatt, djupblå På verandan bordet ännu delvis dukat, glas och vin, ljus på den vita duken Genom fönsterglasen skymningen snart … Fortsätt läsa →