Tantens knän blir plötsligt svaga
minns sin vackra ungdomssaga,
var så lycklig, galet kär,
pös sin kos, ville undvika besvär
Pelle skyndar nerför branten
“Men gullevännen, älsklingstanten!”
Famnar om, bamsekramar
med stora, starka nalleramar
Tanten står i täppan rar,
vildvuxen och underbar
Byter ögonkast med spelemannen
– fortfarande en grann en
Tantens prins nu henne famnar,
bägge uti gräsets grönska ramlar,
skrattar, fnissar, tumlar runt
“Äntligen, så otroligt fint och sunt!”
Tantens hjärta studsar, hoppar,
fingrarna förläget över tröjan noppar
Känslor, kärlekssvall och annat
“Men söta, tiden har ju stannat”
Tanten gör så som hon brukar,
picknicklunch ur korgen dukar
De äter på den igenvuxna terrassen,
blyga händer i varann, blickarna mot vassen
#tanten #tantenavmiabergenheim #miaskriver #miadiktar
