Månadsarkiv: december 2015

Inspirerad av en diskussion om skilsmässobarn och skilsmässor på nätet plitade jag ner några personliga reflektioner. ”Mina barn och dina” – aldrig att jag skulle hamna i en sådan situation. Min famn skulle alltid vara öppen för alla barn, oavsett. … Fortsätt läsa →

Varje år den sjätte december något utomordentligt enormt händer: Finlands president ger en bal som sänds i TV till var koja, var sal Och tanten bänkar sig, men först hon dukar upp med allt det bästa: Gravad lax och vinanrättad … Fortsätt läsa →

”It is something wrong with her head” sa mannen om en kvinna   jag skrattade, uttrycket var speciellt, inte elakt, bara beskrivande   och vi fortsatte att dricka kaffe, eller om det var vin och pratade om annat, om   … Fortsätt läsa →

vill duga, vara som höra till. Ensamhet; förbjuden! aldrig aldrig aldrig; inte det, alltid det andra: (smarta brudar vet) tvetydiga, hesviskade hemligheter, lagomlåtsasgilla, alltidalltidalltid vara nästan åtkomlig; för andra, kramadansavidröra utan att någonsin gå för långt; (kraften luktar eller existerar, … Fortsätt läsa →

Och hon som sovit, och hon som dansat, ja, den lilla prinsessan, hon levde lycklig i alla sina dagar  

Den lilla prinsessan lade huvudet på kudden Somnade lycklig i vetskapen; Imorgon skulle bli en lika bra dag  

Men prinsessan, hon dansade i sin rosa klänning virvlade hon runt bland kastruller och matos över det dammiga golvet som blev en balsal, allraminst

Prinsessor är sockersöta och de doftar som rosor och de ler med sina hallonröda munnar   De kysser grodor Och de sover på ärter I hundra år eller så   För prinsessor träffar Prinsar och därför ska de leva lyckliga … Fortsätt läsa →

En smått makaber tankelek (mininovell av Martin Glännhag): Den mänskliga artens existens ligger till större delen i det förflutna. Den förgångna tiden ökar ständigt medan nuet förblir samma korta ögonblick. Framtiden existerar endast när den övergår i nuet och omedelbart … Fortsätt läsa →

I det klaraste skimmer, i blossande hägring, i det glittrande kittlande förnimmer jag strimmor av spröda små glimtar (som trollsländans vingslag i mitt sargade sköte) för jag anar, min älskade; i din aura, min älskade: flyger jag fri