Claude Monet – La maison de Giverny vue du jardin aux roses
kura, ligga tättintill,
som visdomslandets vidd;
själens röda tundra
sköljas över vasst,
hårt, fult, skrämmande:
Lustas åtrås, sprängas,
leva blommors prunkan, doft;
sjunga havens dova
kärleksmelodier
måla hällars mjuka;
morgonvaknads droppar,
tunga, söta, starka
Våga hösten storma,
mana: Löven fria, vilda,
bjuda upp
till frihetsdans! Virvla nu:
flyg och dyk; min älskling!
Bortom
randen mellan blågrön
kyla; iskristallers smärta,
stelnad vålnadsvakt
paintaword 